sandra

Det tar aldrig slut på sjukstugan. Inte för att jag har blivit frisk än, men det har tagit nyvändning och jag är supertäppt i näsan, hostar och nyser som aldrig förr. Jag börjar tröttna faktiskt. Men nu ligger min lilla skatt och sover i vagnen så jag har bunkrat upp i soffan med blåbär- & vaniljte, lite pappersnäsdukar och så funderar jag skarpt på att slänga in en film. Det vore skönt att bara inta ryggläge en stund och vila. Jag måste ladda för min lilla prommis ikväll när Rickard kommer hem. Jag menar, för att få resultat på detta GI:ande så får jag väl se till att få arslet ur vagnen och strutta ut en sväng. Det är så fantastiskt tråkigt, för man måste gå samma väg tillbaka men vad 17, det ska ju göra underverk säger de! (Vilka de, undrar ni? Ja, folk naturligtvis!) Mitt mål den här veckan är att gå ut en liten prommis varje kväll när Rickard kommer hem. Inte så avancerat, men från att ha gjort typ ingenting, är ju steget enormt! Så det är en bra början.