sandra

Ibland blir jag så less på mig själv. Här försöker man verkligen med denna rivstartsdiet från GI-viktkoll och vad gör jag?! Kollar upp saker men inte ordentligt. Klantigt, klantigt, klantigt! Jag har redan "pajjat" den här dagen då jag lyckades hitta en senap som både hade lågt GI och lågt GB men som vi närmare analys faktiskt innehåller ganska mycket kolhydrater. Ibland undrar jag vad jag tänker med. Så nu surar jag lite över att jag redan har fått i mig för mycket kolhydrater än vad dagsbehovet tillåter. Skit, skit, skit.

Men men, dagens motto (observera att de skiljer sig åt olika dagar): "Hur illa det än är, kan det alltid vara värre! Så man får inte tycka synd om sig själv!" Jag ska upprepa lite mantra för mig själv och intala mig att det är en ny dag imorgon och att det kan hända vem som helst i början. Rookiemisstake!

Annars går det bra, men jag tycker fortfarande att det står stilla, så trist. Funderar på om det inte har kommit igång någon ketos än -vilket det ska göra. Det innebär alltså att jag ändå får i mig för mycket kolhydrater. Vilket känns så där, för jag äter ju inga. Det är sk gömda kolhydrater -som finns i det mesta, och det verkar svårt att komma förbi dem. Men med en himla massa vatten i mängder, linfrön (som tydligen ska sänka GB ännu mer) och dagliga promenader så ska väl denna diet gå hem? Annars känns det som om man kämpar för något i onödan, vi får se hur det artar sig. Det är så typiskt att det går kalas i början och sen saktar av, då misströstar man lite.