Sjuklingar ♥
1års kontroll på BVC
Evelyn har iaf varit på dagis mellan 9-14, helt underbart för oss alla. Hon tycker det är så skoj att vara med sina kompisar. Jag och Alvin får lite tid för oss själva, och passar då på att göra trevliga, mysiga saker.
Vi var förbi bästa Anna och Stefan på lite lunch och kaffe, det behövde jag, så tack!! Alvin tycker det är så roligt att komma till dem, en massa nya leksaker och yta att krypa på! Perfekt!!
Lillfis har varit på 1års kontroll på BVC idag och han blev välgodkänd :o) Han är och snuddar på 11kg strecket, 79cm lång. Min lilla bebis är inte så liten längre, han är en stor kille!
Naturligtvis hade vi tid precis i eftermiddagsvilan, så putte sover lite nu i sin säng, medan Evelyn käkar mellis. Själv tog jag en proteinshake, så god -kan varmt rekommenderas! Känns som ett nyttigt alternativ också.
Eftermiddagen/kvällen bjussar på ett styrketräningspass för min del. Dagens middag kommer nog inte höjas till skyarna som någon ny smakupplevelse för smaklökarna, men ack så gott en vardag, korvstroganoff och ris tillsammans med en trevlig sallad. Lite planering för sista delen av veckan, sen sova tidigt är nog melodin. Just nu känns det som en väldigt bra idé iaf! Kram på er!
Nytt jobb
Så, den 15 oktober, börjar jag mitt nya jobb! Det ska bli spännande och känns både pirrigt och skojigt. Det är något nytt och det ska bli intressant att se hur det blir.
På torsdag ska jag och Alvino iväg till 4:an för att fika med kollegorna. Imorgon vankas ettårskontroll, lite i förtid. Sen har nästan den här veckan också gått, man undrar dagligen vart 17 tiden faktiskt tar vägen..
Om en stund kommer maken min hem, då vankas det middag: Pernillas laxgryta -mycket gott, kan varmt rekommenderas! Lite fix i Alvins rum till kvällen, följt av styrketräningspass för moi. Happy day!
Ordning är bara en organiserad form av kaos
Vi längtar något enormt efter en semester. Visst vi har varit ganska mycket lediga i sommar, men stor del av tiden har gått åt till sjukhusbesök, möten med försäkringskassan, banken, försäkringsbolag och gud vet vad. Vi hade en helt underbar vecka där vi var på Kattskär i ett par dagar, vidare till Värnamo för att hälsa på Tobbe, såg High Chaparall och avslutade med Göteborg och två fantastiska dagar på Liseberg. Det lever vi länge på! Men, vi önskar oss iväg till varmare breddgrader, salta bad, god mat, goda drinkar och solnedgångar i havet. Det kommer, tids nog. Men nu är det som sagt bara vardag, underbart!
Barnen är jätteduktiga med allt som rör dessa nya rutiner. Sedan en vecka tillbaka går Evelyn själv på dagis mellan 9-14. Gissa om det är härligt för oss alla!? Alvin och jag får lite egen mystid och Rickard jobbar. I mitten av oktober kommer jag att börja jobba på mitt nya jobb. Jag har fått en tjänst på Birgittagården i Rimbo som sjuksköterska. Det känns så bra! Kortare restid, kortare sträcka att resa och vi kommer kunna lämna barnen på dagis varannan morgon. Nu behöver jag mao inte åka hemifrån 05:50 för att hinna fram till jobbet i tid. Rickard kommer att vara pappaledig med Alvin till årsskiftet, sen hoppas vi att fisen kan börja på dagis.
Mitt i allt har jag, hör och häpna, kommit igång med träningen! Styrketräningspass måndag och tisdag, idag är min "ta det lugnt dag", så Alvin och jag tog en promenad på förmiddagen i höstsolen. Vi får se vad som passar in imorgon eftersom vi är på resande fot, jag börjar fatta hur man måste tänka -det tog bara 28år(!). Kosten börjar också funka riktigt bra, det är så synd att jag är ett sånt gottemonster. Men man kan ju alltid bättra sig!
Imorgon bär det av mot Forssjö för en hel helg med mormor! Rickard åker på fisketur med min pappa och Tobbe. Så nu kör vi en kväll med lite packning, badande, Robinsson kl.20 och ett glas rött för att fira in vår lillsemesterweekend!
Campadre
Följ länken och bli medlem du också, börja shoppingen redan idag! Ett hett tips: imorgon börjar en ny kampanj från Hunter... Wohoo, lets go shopping!
Evelyns önskelista
Nästa onsdag, den 11 juli, fyller vår lilla prinsessa 4år. Tänk vad fort de här åren har gått, det känns som om hon nyss kom till oss. Här är några små tankar om vad hon önskar sig i present:
- Lekbord för sand och vattenlek (finns bl.a. hos toys r us)
- My little pony hästar
- Köksutrustning & "mat" till lekköket
- Prinsessklänning
- Sommarkläder strlk 104
Just nu planerar vi för fullt. Barnkalas efter lunchen och släktfika senare på eftermiddagen. Det är mycket pyssel, men ack så roligt att ordna barnkalas!! Nu måste jag nog rycka in och jaga rätt på lill-putte som sitter i hallen och försöker äta på mina skor. På återseende!
Ljuvliga sommarmorgon ♥
Frukosten är intagen, den sista kaffeslurken är snart slut och vi ska ta oss ut på tomten för att bara vara i solen. Den senaste veckan har vi ju inte direkt varit bortskämda med solsken. Det blir pyssel med blommor och trädgård för min del, cykling och lek för Evelyn. Alvin brukar trivas allra mest i sin vagn.
Jag har faktiskt beställt en (eller några) födelsedagspresenter åt mig själv. Jag brukar aldrig göra så, men det är inget ska skulle unna mig i vanliga fall, så nu tyckte jag att det passade bra. Så nu väntar jag med spänning på två paket som borde trilla in med posten vilken dag som helst.
Dags att ta sig ut och få lite sol på näsan innan solen försvinner igen!
Jag fyller snart år (igen) ~min lilla önskelista
Nya blogg.se
Jag ska försöka mig på en rejäl uppdatering med bilder och en massa annat, så snart tiden är på min sida. En underlättande faktor skulle vara om det fanns en app för andorid att blogga ifrån -UPPLYS mig gärna om det finns en sån som jag inte hittat!
Nu testar jag den nya snabbfunktionen och kollar hur det blir -för det verkar vara många som har haft strul med uppdateringen av blogg.se.....
På snart återseende! Ha en bra dag allihopa, här ska vi ta oss ut i solen, för nu verkar den ha hittat tillbaka!
Jag har ett kroniskt sjukt barn
Jag är glad att vi har fått veta vad alla symtomen har berott på, men det känns samtidigt så väldigt hårt att få diagnosen. Diabetes är inget man kan glömma bort eller försöka att inte ha för en dag, för det går inte. Det går inte att ha en dålig dag idag och "vi tar nya tag med maten imorgon", för då hinner det gå åt skogen flera gånger om med allt. Det är en ständig balans mellan blodsocker, insulin och mat.
Evelyn är så himla duktigt med allt detta! Hon får 7-8 insulinsprutor om dagen. En långtidsverkande på morgonen och en på kvällen, samt snabbverkande insulin till varje måltid. Före varje måltid, två timmar efter måltid och två gånger på natten, kontrollerar vi blodsocker genom stick i fingret. Man facineras över hur fort barn lär sig och accepterar saker. Så länge hon vet varför vi gör något, så är det helt okej.
Något som är helt nytt är sättet att räkna ut insulin på. Vi räknar kolhydrater i maten och utifrån hur mycket kolhydrater en måltid innehåller, doserar vi insulin. Det var lite knepigt i början, men man kommer in i det ganska fort när man har rätt verktyg för att hålla på med det. A och O i det hela är en bra köksvåg, tydliga innehållsdeklarationer i livsmedel och gott om tid inför maten för att räkna ut rätt dos.
Att ha en barn med diabetes är ett heltidsjobb, hur man än vänder och vrider på det. Nu är allt fortfarande ganska nytt, men det kommer ju fortfarande att handla om samma mängd insulinsprutor, blodsockerkontroller och uträknande av kolhydrater. Något både jag och Rickard har insett är hur mycket tid det tar med allt papperjobb. Det är försäkringar, försäkringskassan x flera, jobb, förskola.. Listan kan göra väldigt lång och det är bara att ta en sak i taget och i tur och ordning pricka av dem från att göra listan.
Något som jag redan känner att man måste poängtera är att diabetes är en sjukdom som inte syns. Man ser ut som vem som helst, men innuti en är man sjuk. Får man inte insulin, så klarar man sig inte.
Idag är första hela dagen sedan 7 maj som jag är helt själv med båda barnen och Rickard jobbar. Det går ganska bra, men känns lite konstigt att vi båda har haft vård av barn i nästan en månads tid samtidigt. På mitt schema för dagen står matplanering för kommande vecka. Jag ska även försöka börja skriva lite på vår ansökan om vårdbidrag till försäkringskassan. Men först lite lunch till barnen och lägga Alvin i vagnen för en liten lur.
Äntligen vår!
Ibland inser jag att jag är lite butter att lyssna på, tänk om man kunde trolla. Det är enkelt vad jag skulle trolla fram: tid och pengar! Tänk vad mycket det skulle lösa, konstigt nog är det förmodligen vad de flesta önskar sig. Lustigt att man aldrig har tillräckligt av dessa varor.
Jag funderar på vad vi ska fylla förmiddagen med. Jag har hunnit grundmåla våra reglar till klädkammaren, frukosten är intagen och barnen leker just nu. Evelyn är lite svårflörtad just nu. Det är inte så mycket som går hem i lekväg. Jag tror vi ska svänga ihop några muffinsar, så har hon lite att göra ett tag. Då kan vi bjuda Alice och Felicia på fika efter lunch.
Våra fina barn!
Lunch på stående fot
Dopklänningen är nu tvättad och hänger på "dropptork" i tvättstugan. Lunchen är intagen i farten och nu tänkte jag hinna slänga igång en tvättmaskin till innan det är dags att väcka Alvin och hämta hem Evelyn från dagis.
Kvällen bjuder på en hederlig spagetti bolognese, allt för att det ska gå så smidigt som möjligt. Utöver sedvanliga familjepunkter ska vi även göra rörorna till smörgåstårtorna, fyllningarna till tårtorna, en extra tårta (om de två första slukas.. ) tårtdekorationer och pressande med strykjärn på våra kläder. Just nu känns det som om det är väldigt lång tid tills jag får ta natt och släcka lampan -men det är så roligt att få fixa med det här. Angenäma bekymmer och terapiarbete för själen -me like it!
Hur hittar jag till Odensala kyrka?
Det är alltid samma fråga, så jag tänkte att jag lägger ut länken med tillhörande karta och vägbeskrivning. Det kan ju inte missuppfattas då (hoppas jag). Karta och vägbeskrivning hittar du HÄR!
Kortfattat: När du kommer till Märsta och har järnvägsstationen på höger sida, fortsätt rakt fram och följ skyltar mot Odensala. Det är lite drygt 6km att åka. Du kommer att skymta kyrkan på håll när du kommer fram. En gul putsad kyrka. Om det är några oklarheter så ring :o)
Nu fortsätter dopstöket i mamas kitchen på Ekillavägen 22!
...och då var dopstöket i full gång, för på lördag har vi dop ♥
Just nu snurrar mina små grå uppe i knoppen för fullt. Det är tider att passa, saker att handla, tillverka och sjukt mycket pyssel & planering för att få dopveckan att gå ihop med två små barn. De senaste två dagarna har jag fått minimalt med sömn. Evelyn drömmer otäcka drömmar och vaknar titt som tätt, när hon väl sover, tycker Alvin att hans tid kommit och då vaknar han. De små liven!
Idag har jag och Rickard haft dopsamtal med prästen, så nu kan vi bocka av det från listan. Jag ska ringa om nycklar till församlingshemmet och försöka träffa kantorn för att lämna lite fler noter. Handla gjorde jag igår, det sista lär bli på fredag, då det är färskvaror.
Evelyn är på dagis nu och Alvin sover i vagnen, så jag ska försöka få i mig lite lunch mellan mina projekt med att förbereda smörgåstårtorna inför lördagen. Jag borde hänga upp alla kläder också så att de hänger ut sig lite.
Lite lunch i magen, sen ska jag provspela pianostycket jag ska lämna till kantorn, hoppas verkligen att det är det som jag tror... :o)
Alvins dopönskelista
♦ Gungdjur elefant, från dinglisar. Finns att titta på här!
♦ Tallrik- & bestickset från Elsa Beskows Blomsterbarn
♦ Eget fruktträd att plantera i trädgården
♦ Trälok med tillhörande tågvagnar, modell större
♦ Påslakanset till vagn
♦ Pengar att sätta in på sin bankbok
Vi har massor med punkter på att göra listan den här veckan. På schemat imorgon står shopping av klänning/tunika till mammi och någon tuff skjorta till prinsen. Redan imorgon påbörjar vi det som smörgåstårtorna ska fyllas med. Allt för att det ska gå så smidigt som möjligt dagen före och själva dopdagen.
Hoppas på en fin och minnesvärd dopdag på lördag!
Planerar för Alvins dop ♥
Just nu går min hjärna på högvarv, eller så fort den kan gå i förkylningstempo. Jag håller på att planera lilla Alvins dop och det upptar det mesta av min lediga tid just nu. Det blir ju inte mycket sådan när man har hand om barnen, så jag väljer mina tillfällen att fundera. Nu på förmiddagen har jag funderat över doptårta och klickat hem en hel del prylar från kakburken.se Jag ska provbaka en påsktårta tänkte jag, så att vi får en uppfattning om hur den kommer att bli. Spännande!!
Dopkorten har levererats via postverket och borde komma fram vilken dag som helst. Servetter är beställda, kyrkan bokad, församlingshemmet bokat. Dopklänningen ska tas fram och studeras, bandet klippas till. Trots att det är mycket att ordna, så känns det lugnare och mer strukturerat den här gången. Kanske för att jag ordnat dop en gång förut och därmed har lite med i bagaget?! Hur som, kul ska det bli, hoppas att så många som möjligt kan komma av våra inbjudna gäster.
Annars går dagarna fort. Just nu avlöser förkylningarna varandra tillsammans med sviter av ögoninflammation. Men jag tror och hoppas att det sistnämnda är över för den här gången. Nu vankas det mig en snabb kopp kaffe på stående fot innan det är dags att hämta hem lillsnuttan från dagis.
Delmål 1 är numera uppnått!
Efter att senaste veckorna kämpa med den förba**ade vikten, som mer eller mindre har stått stilla, har jag nu fått utdelning för mitt ihärdiga kämpande. Idag har jag nått mitt första delmål, att ta bort 10% av min startvikt. Det känns väldigt skönt att se resultat på vågen. Jag har bekymmer med lederna och det har blivit lite bättre nu när jag är lättare, så jag ser fram emot att tappa mer i vikt för att mina leder ska må än bättre. En annan sak är att jag nu också har kommit under min inskrivningsvikt med Alvin. När jag vägde in mig på MVC i mars förra året, vägde jag ett par hekto mer än vad jag gör idag. Underbart!
Se här: -8kg i rent smör!
Jag funderar lite över vad jag ska ha som nästa delmål och det kommer handla om 3kg intervall, allt för att det ska kännas uppnåeligt. Jag har fortfarande långt kvar till målvikt, men skam den som ger sig!
Jag ska också tänka ut något som jag vill unna mig. Som en "grattis till framgången och kämpa vidare"-present till mig själv och min familj som stöttar mig i ur och skur. Ni ska veta hur mycket jag ältar detta vissa dagar, man behöver grymt mycket uppmuntran och pepp-talk från sina nära.
Träning är något som jag inte har varit nåt stort fan av, nånsin. Men jag inser att jag måste, dels för att nå slutmålet och dels för att behålla hälsan. Så vi kämpar på med den biten också, crosstrainer kombinerat med olika plankanövningar och styrketräning. Det sitter fortfarande så långt inne att träna, men jag bestämmer mig och så kör jag. Det finns inga alternativ.
Den här förmiddagen har bjussat på en hel del samtal som jag var tvungen att ringa, himla tråkigt för barnens skull, men man har inte alltid så mycket alternativ. Nu ser vi fram emot en härlig fredag, bra start på helgen, en massa fredagsmys och gos med mina underbara barn!
RIP Petri ♥
På morgonen 1 mars somnade min lilla ögonsten och busiga hoppehare, Petri, in. Efter en tids besvärligheter med rinnande ögon bl.a. så beslutade vi att han skulle ha det bättre i kaninhimlen. Stackars lilla putte hade svårt att äta sista tiden, något vi förstod nu efteråt, han var sämre än vad jag trodde.
Saknaden är stor, det är en del av familjen som saknas. Men jag tror nog att han har det mycket bättre där han nu befinner sig. Nu får han hoppa och skutta på de evigt gröna ängarna i himlen,
som den lilla ängel han nu är ♥
Mitt hjärta gråter av saknad, men det viktigaste är att han inte mår dåligt längre.
Älskade Petri ♥
Vår prins och så lite minus + en semmelcupcake!
Jag har länge hållit bilderna på vår nya lilla familjemedlem lite hemliga och jag har varit pinsamt dålig på att uppdatera bloggen, men nu har jag iaf knåpat ihop en liten förlossningsberättelse. Han utvecklas som bara den, lilla prinsen. Just nu laddar jag för lite förmiddagsfika och sen lite lunch innan det är dags att hämta hem det stora trollet från dagis igen. Alvin sover just nu och då får man passa på att hinna göra såna saker som annars blir liggande i väntan på en ny lugn stund. Tre bilder på prinsen ♥: 17 dagar gammal, smakar gröt för första gången 2 februari och så den stora bilden från 3månaders dagen :o)
Att hålla sig ifrån sötsaker går väldigt bra måste jag säga. Det som känts hårdast hittills var fettisdagen utan semla. Jag surade grymt över det, så igår bakade jag faktiskt semmelcupcakes. Jag har aldrig bakat cupcakes förut, eller jo, men inte spritsat på garneringen. Gissa om det var kul att spritsa! Det skulle jag kunna göra dagligen bara för nöjet att dekorera de små sötnosarna. De blev riktigt goda också och endast 1/5 av en vanlig semlas storlek.
Till er som följer mitt viktväktande kan jag bara meddela att jag sedan start vid årsskiftet nu gått ner totalt 7kg. Känns så bra! Jag har 7hg kvar till min inskrivningsvikt. Sedan Alvin föddes har jag tappat 16kg, ni anar inte hur skönt det känns! Man tar stryk av att vara så tung, så jag ser verkligen fram emot att tappa än fler kilon.
Ser man dem så här så känns ju 7kg ganska mycket... (+9kg till egentligen som försvunnit innan jag började gå ner aktivt)
2 oktober 2011, söndagen då Alvin föddes ♥
Med Evelyn gick jag fem dagar över tiden, jag trodde länge att Alvin skulle komma lite tidigare än planerat, men icke. Väntan kändes längre den här gången, framförallt beroende på att jag samlade på mig så mycket vätska redan under våren. Det var inte ens vår, sommarvärmen slog till direkt i maj och jag mådde verkligen pyton av värmen. Magen var mycket större den här gången. Jag gjorde vad jag kunde för att byta om själv på jobbet, bara för att kunna hålla det för mig själv till vecka 13. I vecka 11 visste alla på jobbet, då inte ens landstingets snygga klänning kunde dölja det faktum att det bodde en bebis i magen. Mina kollegor gissade vilt på att det var tvillingar pga magens storlek.
Ultaljudet i maj visade en välskapt liten pojke! Vi blev så glada -vi skulle få en av varje! Så mysigt. Vi berättade för familjen att vi väntade en pojke, men valde i det stora hela att hålla den lilla nyheten för oss själva. Vi gjorde ett tillväxtultraljud i vecka 32 där man skulle titta på tillväxten och beräkna födelsevikten. Han beräknades till 3,5kg.
Vi var på Danderyds sjukhus och upprättade en förlossningsplan tillsammans med en barnmorska ungefär en månad innan han föddes. Vi blev lovade att få komma in i tid den här gången (eftersom Evelyn var på väg ut när vi kom in med henne), initiering av smärtlindring i ett tidigt skede och kontinuerlig information från barnmorskan för att hänga med i vad som händer.
Alvin var beräknad till 27 september, men inte kände jag något då inte. Döm av min besvikelse att även denna gången gå över tiden och vänta, vänta, vänta. Varje dag utan något nytt kändes oändligt lång. Inte bara pga väntan, utan jag kom verkligen ingenstans. Mina ben var så svullna att jag inte kunde göra annat än att sitta eller ligga med dem i högläge för att inte få förskräckligt ont. Jag kan numera stoltsera med att jag vet hur jä-la jobbigt det är att ha vätska upp till höfterna. Fy, säger jag bara, det gör hiskeligt ont i benen.
Min babymage 1 oktober
Lördagen 1 oktober låg jag och tittade på Fångarna på fortet med ett halvt öga. Måttligt road, för jag väntade ju på annat. Vid åttatiden på kvällen började förvärkarna ändra karaktär, det var inte smärtsamma eller så, bara annorlunda och ganska frekventa. Så någonstans visste jag att det var på gång och att vi snart skulle ha vår bebis hos oss. Vid tolv mitt i natten börjar värkarna. Helt hanterbara, någon gång per kvart. Jag började hälla i mig saftsoppa för att fylla på energi, satt på en stol i köket och halvsov omvartannat på bordet. Knäppt va?! På morgonen var värkarna intensivare, men inte superetablerade, kändes gjorde de men var absolut inte ohanterliga. Rickard ringde mormor och morfar som kom och hämtade Evelyn vid niotiden. Vi ringde till förlossningen på förmiddagen, kanske halvelva. Vi blev ombedda att vänta hemma (förstå att de redan här gör fel genom att be oss vänta, det var precis det de inte skulle göra, vi skulle ha fått komma in). Man är inte i position att säga emot, så jag sa att vi kunde så göra. Det går en dryg timma, sen vill jag åka. Värkarna är nu riktigt täta och onda, vi åker i bilen in till Danderyds sjukhus.
Halvtvå kommer vi in och får vänta i ett kök för att de håller på att städa rummet. Bredvid oss sitter ett par som (vad jag antar) väntar på en igångsättning. Full mundering med väskor och inte ett uns värkar.. :o) Förmodligen ren tur, vi får komma in på vårat rum och de tar mina uppgifter, lämnar oss själva och så med ett pang går vattnet. Konstig känsla, men det var verkligen på gång då.
Vår barnmorska konstaterar att livmodern är helt öppen, dvs 10cm och att krystvärkarna kommer sätta igång så sakteliga. Jag blev jätteledsen, för det var precis det här vi inte ville och pga av det hade vi gjort en plan -som gick i stöpet direkt. Det är ju typiskt att de inte ska kunna läsa vad som står när man ringer in. Så här i efterhand gör det mig riktigt förbannad!
Vi hade en superbra barnmorska som hette Sofia. Hon guideade oss igenom allt och var helt enormt duktig. Hon var nog den enda som faktiskt läste vår plan -bra va?! Halvfyra hade jag riktiga krystvärkar och allt gick bra ända tills huvudet var ute, för då satt han fast. Hemska tanke, helt fruktansvärt att veta att de kallar in sju till på rummet och det blir bråttom -igen, precis som förra gången. Dock är jag glad att de inte kom med någon sugklocka, huah, den klarar jag mig utan om man inte absolut måste. De fick loss honom och sprang iväg till barnrummet där han fick CPAP-behandling och blev undersökt av barnläkare. Han återhämtade sig snabbt och fick sedan komma till mig. Underbara lilla unge! Så rund och go, 53cm lång och 4436gr tung/lätt ;o) Klockan 16:05 föddes han, vår lilla prins ♥
Vi fick ligga kvar på förlossningen ganska länge, en kombination av stor bebis, trött livmoder och trötta muskler, gjorde att livmodern hade svårt att dra ihop sig igen. Jag blödde ganska ordentligt, men efter ett par timmar var den mycket mindre och blödningen hade avtagit. Dock förlorade jag nästan två liter blod, därav fick vi inte åka till BB.
Men, men, omkring sju på kvällen fick jag duscha och sen äta -gud i himmelen vad hungrig jag var. Det där efterlängtade fikat fick nämligen dröja eftersom de inte visste om jag behövde opereras eller inte. Men det hela avstannade ju av sig självt, så fika blev det. Lyckan är ibland kortvarig, för det kom in en äldre tant som kort och gott meddelade att Rickard kunde åka hem eftersom det inte fanns några enkelrum på BB kvar. Jävla nötter, jag blev helt förkrossad. Inget hade riktigt gått som vi tänkt, bebisen fastnade, jag blödde som bara den och så ska Rickard åka hem..!? När vi valt just Danderyd för att bli garanterade att han skulle få stanna. Skam den som ger sig, de fixade ett enkelrum på avd. 11 (en vanlig gynavdelning) där vi fick stanna över natten -dagen efter fick vi flytta till vanliga BB. Inget patienthotell var aktuellt eftersom de ville ha koll på mig.
Vi blev upprullade till avd. 11, fick med oss en presentpåse från förlossningen och vård lilla knyte låg i mina armar och sov. Natten var lugn, han sov mestadels, ville inte snutta nämnvärt -inte så konstigt enligt personalen eftersom han fått ner vatten i lungorna och det gjorde honom lite illamående. Så där låg vi och bara myste med vårat nya lilla knyte!
De var så rara på 11:an, jag hade gärna stannat där. Lugn och trevlig liten matsal, inget stoj i korridorerna och väldigt trevlig personal. Men när plats fanns, fick vi flytta ner till BB.
En stor nackdel måste jag säga, var att det inte alls fanns någon möjlighet för pappan att köpa mat på BB. Frukost och fika var okej, men inga måltider i övrigt. Alltså måste man vandra runt för att hitta nåt att få i sig.
Att vara på BB var helt okej, men jag ville egentligen inget hellre än att få åka hem. De jagade mig med nålar kors och tvärs, tog prover i tid och otid, och kontrollerade parametrar. Trots att jag var uppe och gick och mådde helt okej, så hade jag ett imponerande blodvärde på 76. Jag såg ut som ett spöke när jag tittade i spegeln, så det var tur att jag fick lite extra, två påsar hällde de i mig, sen återkom rosorna på kinderna.
Vår bebis mådde prima och jag piggade på mig ganska snabbt och vi var så lyckliga över att bli hemsläppta. Egen mat, egen säng, egen dusch och framförallt: sin egna familj endast!
Evelyn hade varit hos mormor och morfar och kom inte hem förrän till helgen, så vi fick lite extra tid att lära känna vår nya familjemedlem innan vår prinsessa kom hem igen.
Vår älskade lilla pojke fick namnet Alvin!
Hemma för första gången med pappa!
