sandra

Idag går vi in i vecka 23, nu är vi med säkerhet på rätt sida av nedräkningsstrecket :o)

Kroppen: Man kan känna hur barnet rör och vänder på sig. Ännu finns det gott om plats i livmodern. Det går även att urskilja i vilket position barnet ligger. Ibland kan det göra tillfälligt ont i sidan som kan orsakas av att livmodermuskulaturen töjer sig mycket. Många upplever den här tiden som en positiv del av graviditeten. Barnet är inte alltför tungt än och det är fortfarande långt kvar till förlossningen. Men alla är inte lyckliga och mår bra under graviditeten. En vanlig orsak kan vara oro inför hur livet med ett litet barn kommer att bli. Vissa blivande mammor är ofta sjuka. Det beror på att immunförsvaret påverkas så att det fungerar lite sämre under graviditeten.

Barnet: Barnet reagerar på olika sorters ljud som musik och röster. Barnet ligger ofta och suger på sin tumme. Huvudhåret har börjat växa ut och en del barn kan ha riktigt tjockt hår redan som nyfödda. Barnet hickar när det ligger i livmodern, ett nyfött barn hickar också ofta. Nu är det mer kännbart och känns igen som ett rytmiskt dunk.

 

Jag känner mig alldeles kall inuti. Kall och frusen, även fast jag sitter i solen så har jag gåshud. Just nu har jag fyra arbetspass framför mig över helgen, det känns allt annat än bra. Familjen är hemma och jag sitter på jobbet. Långa resor i bilen fram och tillbaka, där jag gör allt för att hålla mig vaken och klar i skallen, jag blir så trött av dessa resor. Om man kan känna verklig tristess så gör jag det nu. Lusten att arbeta finns verkligen inte, resorna känns längre för varje vecka och jag har emellanåt täta sammandragningar som inte gör det hela lättare. Just nu önskar jag bara att tiden kunde trollas framåt, förbi midsommar så att min semester kan börja och lugnet kan infinna sig. Jag behöver få vara tillsammans med min familj och vara ledig!

I måndags var vi på det efterlängtade ultraljudet med vår lilla bebis. Jag kände stor oro inför det då jag fortfarande knappt känner av någonting i magen. Det visade sig (som jag iofs har misstänkt) att hela framväggen i livmodern täcks av moderkakan, vilken fungerar som en stor stötdämpare som gör att barnets rörelser känns väldigt lite för att inte säga alls. Den sparkade och viftade för fullt och var allt annat än stilla på skärmen, men ingen av de rörelserna kände jag. Trist, men jag hoppas jag börjar känna den snart när den blir ytterligare lite större.

Allt såg fint ut. Hjärtat slog för fullt, njurar, lungor och hjärna såg helt normala ut. Tillväxten var som den skulle, och bebisen beräknas komma en dag tidigare än vi trodde. Så den 27:e september hoppas vi att vår lilla kotte tittar ut. Magen är stor som en boll och växer stadigt, mina arbetskamrater frågade ändå om de inte missat en bebis på ultraljudet och att det faktiskt är tvillingar iaf, men den sannolikheten är jag säker på att vi nu kan stryka.

Vi jobbar på för fulla muggar med vår renovering. Evelyns rum är så gott som klart, vi väntar på en sänglampa och lite smådetaljer, sen kan vi nog säga att det är helt färdigt. Turen har kommit till vårat sovrum, känns så roligt att få börja där. Allt gol är färdiglagt, det har jag säkert redan berättat, men eftersom jag numera är halvdement och kokopippi så talar jag om det igen. Tapeterna som vi beställd ligger i sina kartonger och väntar bara på att tapetklistret ska komma fram så att de får pryda våra väggar.

Efter att ha jobbar två dagar till, är jag nu ledig i tre och tar en kortsväng till jobbet lördag/söndag. För varje arbetspass som jag tar mig igenom känner jag mig nöjd och det är ett litet steg närmare min långledighet. Jag vet fortfarande inte när jag kommer att gå på semester riktigt, det är inte klart än. Däremot kan jag nu börja skicka in mina papper till FK och graviditetspenning, dvs. ledigt 60 dagar före beräknad förlossning. Troligtvis kommer min ledighet att börja runt midsommar och sträcka sig till slutet av september, för att sen övergå i mammaledighet!

Evelyn är på dagis en stund nu mitt på dagen. Jag funderar på att åka till Arlandastad och köpa en ny vårjacka till henne. Vid lunchtid blir det lunch/fika med Anna och lilla Alice, mysdag med andra ord!