sandra

I lördags var det den 11:e oktober, vilket innebar att Evelyn blev 3 månader. Vi åkte en sväng in till stan (Stockholm alltså) och träffade farfar på varvet och sedan blev det middag hos farmor och Yngve. Dagens framsteg blev ett äkta skratt för första gången! Rickrd lekte med hennes fötter och hon skrattade! Så mysigt ljud, helt fantastiskt vackert! Dessa tre månader har gått otroligt fort och ändå känns det länge sen hon kom.

Igår kväll duschade Evelyn för första gången, hon verkade tycka om det. Nu är hela huset halvsovandes, så det blir bara en massa slappande i soffan ikväll.

Dagar och veckor flyger fram för att bli till månader. Usch vad tiden går fort! Man hinner ju inte med, men samtidigt är det roligt att se alla framsteg som vår lilla solstråle gör -för det händer något nytt nästan varje dag.

Idag var vi på 3-månaderskontroll på BVC. Lillemor kontrollerade bla. att Evelyn kunde sätta sig upp om man bara höll henne i händerna, det kunde hon, att hon kunde hålla huvudet upprätt från sittande till liggande och tvärtom. Hon fick även ligga på mage och försöka lyfta huvudet, hon kan men hon gillar inte att ligga så, damen är lite svårflörtad. Dagens vikt slutade på 5 670 gram -410gram har hon gått upp på 9 dagar. Nu heter det ju att de bara går upp 100gram i veckan från 3 månaders ålder, jo jo... Vi får väl se, men nu ligger hon faktiskt lite över sin egen födelsekurva för första gången, så det känns bra. Hon har hunnit bli 60cm lång också. Dagen till ära fick hon sin första vaccination. Hon sa inte så mycket om själva sticket, det var värre när vaccinet injicerades, då blev hon riktigt ledsen. Men jag pratade med henne och Rickard höll upp speldosan och efter ett par sekunder var hon glad och nöjd igen. Det var inget som avvek från det normala, utan allt är precis som det ska med hennes utveckling. Underbara unge!! Det enda vi ska traggla lite med är att magträna en liten stund varje dag.

Hon har sovit väldigt mycket sen vi kom hem. Hon vaknade och var lite ledsen, men det var inget som inte lite mat kunde råda bot på. Nu pratar hon med mig och vi ska göra ett ryck här hemma innan pappa kommer hem. Det blir en pastasås till middag med bacon, succini, paprika, lök, purjolök, flingsalt, grovmalen svartpeppar, vitlök och lite grädde. Tror vi serverar gnocci till detta. Eftersom Rickard har beredskap blir det inget vin att tala om, får nog bli lite alkoholfri päroncider -i alla fall för min del. Sen ska jag vara en nörd och följa Idol slaviskt under kvällen.

Jag har väntat på detta! Äntligen börjar en nybörjarkurs för bebisar i babysim! Den 25 oktober klockan tolv så ska vi och bada på Ekilla badet i Märsta. Vi hade ju velat till Rimbo, men de har ju haft stängt sedan i våras, verkar inte som om de ska öppna inom en snar framtid heller. Men oj vad skoj det ska bli! Vi valde kursen för att den ligger just på lördagar så att Rickard också kan vara med och plaska i vattnet med henne. Får se vad hon säger om detta, hon älskar ju att bada i sin balja och säger inte ett pip om hon får vatten i öron eller ögon. Hon skrattar mest hela tiden. Nu ska jag läsa på lite om vad vi behöver införskaffa för att bada med henne. Som så många andra vill vi ju inte vara orsak till att en olycka sker i bassängen... :o)

Den gångna helgen har gått så himla fort. Det har varit en hel massa fixande inför Evelyns dop, som var igår.

Fredagen innehöll mest tvätt och en massa plockande med småsaker hemma. Jag bakade ännu fler bullar till dopet, fyllt picknickbröd till middag. Mormor och morfar kom under kvällen och det blev middag med brödet och gulaschsoppa. Det satt inte fel!

Lördagen gick fort. Vi började med att göra blomsterarrangemanget som skulle stå på hennes presentbord. Efter en hel del tyckande från både min och mammas sida, blev det riktigt bra. Vi gjorde även små arrangemang som vi sedan ställde på fikaborden. Vi åkte till församlingshemmet och ställde iordning borden, lade på vita linnedukar och dekorerade borden med ljus, blommor och höstlöv. På presentbordet fick blommorna stå tillsammans med en ljuskandelaber. Det mesta flöt på bra, men det tog rätt lång tid.

Söndag morgon. Pappa åkte till Märsta och hämtade bröd som jag beställt. Sen var det en massa fix innan smörgåsarna var färdigbredda, men det blev iaf klart innan dopet började. Jag och Rickard var rätt stressade hemma och försökte hinna med allt och lite till. Men vi blev klara i tid och fick med oss allt som var tänkt, så vi behövde inte åka tillbaka hem en enda gång.

När vi kom fram fick Evelyn först lite mat och sedan gick vi in i kyrkan och bytte om på henne. Hon blev så söt i sin vita klänning! Det första hon gjorde när hon fått den på sig var att kräkas ner ena axeln och dra tag i rosetten så att den blev helt sne & vind. Men, men, det var ju barndop!

Klockan ett ringde kyrkklockorna och kantorn började spela Älskade barn. Hon sjöng också och det var otroligt fint. Direkt efteråt sjöng vi psalmen Vi sätter oss i ringen. Marika (Evelyns farfars sambos dotter som var vår präst) höll ett inledande tal, läste lite evangelietexter och sa några väl valda ord till Tobias (Evelyns morbror och numera även gudfar). Vi sjöng Gud som haver barnen kär och sedan var det dags för mig att hälla upp vatten i dopfunten. Det kändes väldigt fint, för precis ovanför våra släktingar var ett stort fönster som solen lyste igenom och rakt på mig. Marika frågade Rickard vilka namn vi gett vår dotter och sedan öste hon vatten över huvudet på Evelyn. Hon sa inte ett pip, utan sov som en stock när vattnet kom på huvudet. Vi sjöng sen psalmen Tryggare kan ingen vara och sedan gick vi ut ur kyrkan till Blinka lilla stjärna. Vi fick hennes dopbevis och Tobias fick ett fadderbrev.

Jag är glad över att vi valde Marika som präst -eller det var hon som frågade om hon fick lov att döpa Evelyn, och jag är glad över att det blev hon. Det har varit väldigt givande och hon gjorde vårat dop väldigt personligt och värt att minnas.

I församlingshemmet bjöd vi på dopfika: råg/solrosfrallor och vallmofrallor med bladsallad, basturökt skinka, ost, spetspaprika, tomat och gurka, kanel/hasselnötsbullar, kardemummabullar, Inga-Maj kakor, nötchokladrutor och marängtårta med vispgrädde, hallon och blåbär. Alla tyckte att fikat var gott och trevligt och att det var ett mycket fint dopfika.

Vi öppnade presenterna efter fikat. Evelyn fick en dopmugg, en doptallrik, två smycken, en dopgris (spargris), en liten ask i tenn med en nalle på att lägga tappade tänder i, ett smyckeetui i form av ett hjärta, en kristallskål med gravyr, bestick, porslin, böcker, pengar, dopalbum och en tennram med ett foto av henne själv i. De allra flesta presenterna var graverade och i silver eller tenn, superfint alltihopa!! Jag tror att jag fick med alla presenter.

När vi städat i församlingshemmet åkte vi hem till oss -vi som var kvar alltså. Jag, mamma, pappa och Rickard köte varsin pizza till att sluta av med. Vi var otroligt trötta igår kväll allihopa. Vi har jobbat hårt och det ligger mycket planering bakom detta dop. Jag är väldigt nöjd med gårdagen. Många sa att det var det finaste dop de har varit på och det var väldigt vackert. Evelyn var så duktig, hon var nöjd mest hela tiden och sov lugnt igenom fikat, hon var nog trött hon också. Hon har förmodligen känt att det varit något särskilt i görningen de senaste dagarna. Men nu är prinsessan döpt och vi är alla väldigt nöjda med hur den stora dagen blev.

Idag har vi lyckats med att både komma upp i tid och ta oss iväg till kyrkansbarntimmar inne i byn. Det började som sagt 9.00 och då var det en del pyssel, allt från klippa & klistra till att rita och måla gipsfigurer. Vi gjorde en namnkatt. Alla barn som är med på kyrkansbarntimmar har en egen katt med garnsvans -man får välja färg på papperskatten och garnsvansen för att alla ska få en personlig (självklart valde jag en rosa!). Så jag skrev hennes namn på den rosa katten och målade dit ett ansikte på den. Sen efter varje gång får barnen en prick att sätta på katten så att det syns hur många gånger de har varit med. Alla katter hänger sedan på ett snöre på väggen när man kommer in genom ytterdörren. 

En del barn lekte med leksaker och dem tyckte Evelyn var riktigt spännande! Hon var grymt intresserad av alla barnen, de lät spännande och det var liv och rörelse hela tiden. Efter nån timme var det sångstund. Hon fick sitta i en babysitter brevid de andra barnen i ringen, hon blev helt lyrisk när de sjöng barnvisor och gjorde rörelser till.

Till att sluta av med var det fika för alla som var där. Evelyn fick mat och passade på att bajsa rejält, som om inte det räckte kissade hon också och blöjan var uppenbarligen överfull för det blev väldigt varmt i mitt knä helt plötsligt. Fint va?! Första gången vi träffar andra barn och mammor härifrån och så blir man nerpinkad! Men, men, det kunde vara värre. Tur att vi hade rena kläder med oss för de andra gick inte att ha längre, om jag säger så...

De tyckte att hon var jättesnäll. Hon pratade lite emellanåt och skrattade åt barnen som klappade henne på huvudet. En flicka frågade om Evelyn ville ha ett kex till fikat :o) ~vad söta barn är!

Nästa onsdag är det sånggrupp för barn upp till 3år, det tänkte jag att vi skulle gå på.

Idag blir hon 2 månader min lilla ögonsten! För exakt två månader sen hade hon precis sett världens ljus för första gången och låg fortfarande på min mage. Vad det känns länge sen! Vad lycklig jag var när hon kommit ut, helt underbar känsla. Hon andades och mådde bra, hade alla fingrar och tår och var perfekt på alla sätt och vis.

För att fira så åkte vi till Uppsala och köpte ett babygym till henne. Det är superfint med spöket Laban, solar och månar. Hon var väldigt trött när vi kom hem så hon var inte så värst imponerad av den nya leksaken -hon ville bara ha mat. (Undrar vems gener!?) Vi ska leka med den imorgon istället. Vi köpte även ett mjukisdjur med speldosa i, den gillade hon direkt, jag har dragit den stackars giraffen i svansen hela kvällen så fort den slutat spela.

                             Min trötta familj somnade innan middagen

För att fira 2 månader så gjorde jag nacho-tallrik till mig och Rickard till middag. Sen blev det hallonbakelser *smaskens*. Det var en trevlig kväll mitt i veckan.

                  Sessan var med och fikade, här i soffan tillsammans med pappa

                                                      Hallonbakelse

Nu är Rickard och tränar, vi har precis tittat på Idol. Det börjar bli dags för att stänga ner för natten nu. Imorgon ska vi försöka städa, om vi orkar ta tag i det. Så skönt att städa en gång i veckan.

Det är riktigt ruggiga dagar nu. Det har varit höstregn sen vi steg upp imorse. Vi började dagen med lite frukost och sen fick Evelyn bada. Jag svepte in henne ordentligt i hennes badlakan efteråt för det var så kallt inne.

                                      En glad liten sessa som är nybadad

Vid lunchtid åkte vi till BVC för vägning, mätning och 2 månaderskontroll hos doktorn. Vi har ju matat henne med extra ersättning nu eftersom hon återigen behövde gå upp lite i vikt och idag vägde hon 4650 gram, så hon har gått upp 375 gram från förra veckan -känns helt underbart skönt! Jag kan fortfarande inte slappna av helt vad gäller hennes mat, för jag är rädd för att det ska dippa igen. Men vi kämpar på och hon har aldrig varit så möjd som hon är nu, det är ju ändå det bästa betyget! Hon har växt 2 cm (!) sedan förra veckan, nu är lillis 58cm lång.
Doktorn lyssnade på hjärta och lungor, kontrollerade höfterna och försökte få lillgumman att skratta. Hon var lite svårflörtad, men efter ett tag så tyckte hon att doktorn var lite rolig iaf. Allt var u.a. -så skönt att hon är så frisk hon kan bli. Jag har hittat en liten knöl bakom örat på henne, men det var bara en lymfkörtel. Tydligen är det väldigt vanligt att de blir stora på småbarn och att man känner dem tydligt. Så det var inte något att oroa sig för. (Behöver jag tillägga att jag tänkt hur mycket som helst på vad det skulle kunna vara!? Allt från aneurysm till cancer och fettknölar -Gud vet vad jag har tänkt. Konstigt att när det gäller ens eget barn så kan man helt plötsligt knappt nånting om sjukvård!? Huvudsaken är iaf att det inte var nåt farligt.)

Nu sitter vi hemma i stugan och myser framför brasan. Väntar bara på att mannen i mitt liv ska komma hem från jobbet så att han kan mysa med oss, han också!

Gårdagen var ingen hit. Evelyn var supergnällig hela dagen, sov i princip ingenting under dagen. När jag sen började vänta på att Rickard skulle komma hem, ringer han och säger att nåt stort har gått sönder på jobbet så att han måste stanna kvar. Han var inte hemma förrän elva-halv tolv.

Jag var sååå trött, men badade henne och nattade henne vid halvsju på kvällen. Hon sov sen till halvelva, helt underbart och skönt för henne själv framförallt! Hon fick lite mat, somnade igen vid tolv, vaknade halvtre, åt och sen vaknade igen vid halvsex. Det blev inte mycket sova inatt heller. Det var lika bra att gå upp när hon åt sista gången, för vi skulle vara på BVC 9:00. Festligt, dessutom ösregnade det ute.

Hon somnade i bilen till Jon Bon Jovis ljuva stämma. När vi sedan var tvugna att gå ut i regnet blev hon allt annat än glad. Hon var riktigt ledsen hela tiden vi var på BVC. Hon har gått upp 150gram sen förra veckan, vägde nu 3810gram! Har inte växt så mycket på längden, är 54,5cm lång. Vi får åka till Länna en vecka till, sen blir det BVC i Knutby.

När vi var färdiga hos distriktan, fortsatte vi in till Uppsala. Det var bara Coop som var öppet när vi kom dit så vi började med att handla våtservetter och lite badolja till snuttan, hittade även en söt mjukiskossa och superbilliga kläder på Coop för 19:-, köpte två set. Sen fortsatte vi till Babyland där vi köpte 3 bodys, en bitring med spöket Laban, elefanttofflor och viktigast av allt (äntligen!) en babysitter!

              

Prinsessan på plats i sin nya babysitter!

Nu har vi invigt babysittern och den verkar gå hem!! Hon gillade att komma upp lite. Men hon är visst lite liten för den än så länge för hon behöver en handduk bakom nacken, annars sitter hon som en påse nötter. Men detta funkar kanon!!

Imorse var första dagen som Rickard åkte till jobbet efter Evelyns födelse. Känns lite konstigt från att båda har gått hemma med henne till att vara själv, men än så länge går det bra. Hon var supermysig på förmiddagen, låg på sin filt i köket och sprattlade med benen och pratade för sig själv.

                 

För en liten stund sen ringde våra hyresvärdar, Anne-Marie & Jörgen, och frågade om de fick komma upp med en liten present till Lillan. De ville egentligen komma när vi båda var hemma, men samtidigt var de väldigt nyfikna på den lilla kotten, så för en halvtimme sen var de på en snabbvisit med barnen. Jag sa att de kunde komma upp och fika nån kväll i veckan när Rickard är hemma också. Evelyn fick en röd klänning med Laban på, jättesöt!! Första plagget som är present som inte är i rosa ;o)

 

Evelyn har blivit extremt mammig och vill inte vara nån annanstans än i mitt knä på dagarna. Hon är otröstlig om hon är nån annanstans och det är inget som passar då. Ganska jobbigt, för jag kan inte göra nåt annat om dagarna än att gå och bära runt på henne. Hon är världens mysigaste, men det vore trevligt om hon kunde vara vaken ett tag utan att gallskrika. Det enda som verkar fungera är att lägga henne på mage emellanåt, så just nu ligger hon på sängen och smålurar.

Jag, eller vi, tror att det blev helt ruckade tider för henne när vi låg inne på sjukhuset. Hon har fortfarande inte kommit ur dem. Hon småäter varannan timma på dagarna och somnar ifrån, sover nån halvtimme och sen vaknar hon och skriker och vill ha mat igen. Det vore skönt om hon kunde komma in i lite mer regelbundna tider och verkligen äta sig mätt när hon äter, sova nån timme och sen vara vaken och glad. Men det kanske är svårt att komma dit när någon väl har ändrat hennes mönster? Hur som helst, nu är hon lugn och nöjd -hoppas det varar ett tag. Rätt skönt att det är lite tyst hemma också, man blir inte glad av att höra henne skrika så mycket när man inte vet vad som är fel.

Imorse var första gången vi var till distriktsköterskan på BVC i Länna med Evelyn. Hon var riktigt trevlig och mottagningen var liten och mysig. Hon skrev in oss och visade oss papper som ska fyllas i där vi ser hur hon utvecklas och följer sin kurva. Vi vägde henne och hon har gått upp från 3270gr i måndags till 3430gr!! Gissa om jag blev glad?! Då betyder det att amningen fungerar och att hon får all mat hon behöver från mig. Super! Hon hade även växt en hel del, nu är hon 53,5cm lång -50cm när hon föddes. Ikväll är det 2 veckor sen lillan kom till världen. Tänk vad tiden går fort, helt otroligt. Man undrar vad man gör på dagarna, för de bara springer iväg. Folk man träffar tycker hon är liten och själv tycker man att hon har växt som bara den sen hon kom ut. Hihi... bäst att hålla sig framme så att man inte missar nåt, hon kommer att växa så det knakar nu när hon får dundermat!

Vi fick besök av Rickards kompis Calle och hans dotter Linnéa idag på eftermiddagen. Vi fikade hemma och sen åkte vi till en avskild badplats vid Hummelbol. Riktigt fin liten strand med brygga och en gräsplätt att ligga och sola på. Lillan var med, hon låg på en handduk och sov i skuggan. Hon fick tom bada fötterna i vattnet, det tyckte hon var riktigt skönt -det var ju så varmt!

Nu ligger både pappa och Evelyn och sover, snart dags för middag och lite senare när vi har nattat henne blir det en film.

Hemskt... I onsdags när vi åkte till sjukhuset för att göra det andra läkarbesöket hos BB-påväg, fick vi en riktig kalldusch när de sa att hon rasat i vikt alldeles för mycket de första dagarna och att vi skulle bli inlagda på deras neonatalavdelning. Förstå vilken hemsk känsla att få höra att man inte har tillräckligt med mat att ge till sitt eget barn. Men sagt och gjort, vi blev inlagda -eller Evelyn snarare, vid halvtvå tiden i onsdags eftermiddag. De började med att ta el-status och syra-bas prover på henne. Sen visade de runt oss lite snabbt på avdelningen som -för vår del, fungerade ungefär som ett vandrarhem. Redan vid två började vi mata henne med amning följt av 30ml ersättning av nåt som hon inte alls tyckte om. De förberedde oss på att om hon inte skulle ta emot den maten var de tvungna att sätta sond på henne. Ve och fasa, tänkte jag. Inte f*n vill jag att de ska sätta en ventrikelsond på min 4 dagar gamla bebis. Så jag sa till Rickard att vi ska göra allt för att få i henne ersättningen, för jag ville verkligen inte utsätta henne för sondmatning.

Jag ammade henne varannan timma och efter varje amning fick hon ersättning också. För att ytterligare stimulera min mjölkproduktion har jag även pumpat för att få ut mer mjölk. De trodde att de var många olika faktorer som spelade in för att det skulle bli så här. Bl.a. tror de att det var en traumatisk förlossning för henne då det drog ut på tiden på slutet samt att de drog 6 gånger med sugklocka för att få ut henne. Efteråt hade hon hemskt ont på huvudet, alldeles vinröd/blå/lila var hon och vi fick ge henne smärtstillande för att hon överhuvudtaget skulle kunna ligga på huvudet. Hon hade också lite svårt att suga i början + att min mjöölk inte runnit till helt. Många olika faktorer har spelat in, men skönt ändå att det upptäcks i tid.

Jag har ammat henne varannan timma sen i onsdag lunch, får inte sova nåt i princip, känner mig som en levande zoombie, men huvudsaken är att hon mår bra. Hon har gått upp i vikt i raketfart, 160gr första dygnet på neo, 95gr andra dygnet och 55gr sista dygnet vi var där. Så förhoppningsvis når hon snart sin födelsevikt igen.

Eftersom hon har gått upp så bra i vikt, amningen verkar ha kommit igång lite bättre och vi matar henne själva med kopp + ersättning, så blev vi igår utskivna från neonatalen. Kändes helt underbart att få komma hem!! Jag har inte sett annat än väggarna i vårat lilla rum på avdelningen de senaste dagarna, just för att jag har passat på att sova/vila mellan hennes matningar.

Nu tror jag att mjölken har börjat rinna till bättre, hon verkar mer nöjd nu! Måste bara säga att personalen på neo var kanonbra! Väldigt hjälpsamma och måna om att det skulle funka för oss, de peppade oss mycket och sa att allt sånt här brukar lösa sig och man kan amma fullt ut bara man ger det lite tid.

Nu ligger Lillan i sin vagn ute på altanen och sover. Trist, men jag måste väcka henne från hennes skönhetssömn för hon måste äta igen. Tycker synd om henne, hon får aldrig sova sammanhängande eftersom vi hela tiden får väcka henne för mat.

Oj, vilken dag! Tur att vi alla tre sov till nio imorse för det tar på att ha mycket besök så här tidigt efter en förlossning. När jag precis hade matat lillan imorse ringde Gertrud från BB-påväg och undrade hur det gick för oss efter hennes hembesök under gårdagen. Det hela går bra, amningen har kommit igång, hon äter regelbundet och mår bra i största allmänhet. Sen åt vi frukost, Rickard hann tom springa en runda innan. Vi hade precis ätit klart när morfar och mormor dök upp. Så det blev till att hoppa in i duschen lite snabbt och snygga till sig lite. Strax därefter kom en stolt morbror och gammelmormor på besök också. Det blev en del presenter, rosa kläder, kort och lyckönskningar. Vi fikade och hade mycket trevligt, ett x antal kameror var ständigt framme för att plåta den lilla kotten ;o)

Vi hann med ett mål mat och ett blöjbyte innan det var dags för dem att åka hem, bara för att lösas av utav farmor, Yngve och Marie. Även här fick Evelyn en hel del rosa kläder, blommor, kort och en lekfilt att ha på golvet. Många kort blev det också under dessa timmar, från alla vinklar och vrår.

Nu ligger lillan på sin nya, rosa lekfilt och är supernöjd! Kikar i taket och suger på tummen. Hon var lite småledsen under eftermiddagen så vi prövade att ge henne en napp för första gången, vilket hon verkar stormtrivas med! Hon snuttar på denna napp och är helnöjd, så det var ett bra beslut :o)