40% är redan bakom oss
Helt otroligt vad fort tiden går. Idag har 40% av graviditeten passerat, det betyder att vi snart är halvvägs. Dock är det ju den tyngsta delen kvar. Trots att jag har varit sjukligt trött de första 3,5 månaderna och släpat mig iväg till jobbet enbart för att vara helt utslagen så fort jag kommit hem igen, har det gått fort. Den allra värsta tröttheten har lagt sig, men visst är jag fortfarande seg.
Jag har iallafall ambitioner/visioner om att göra saker. Idag är Evelyn på dagis mellan 9-15, vi har förresten bytt dagis till Norrbacka förskola och en avdelning som heter Orange. Vi har precis börjat, är inne på andra veckan nu, men vi stormtrivs verkligen hela familjen. Pedagogerna är helt underbara och barngruppen verkar jättebra. Evelyn är så stolt över alla alster hon får göra och är det enda hon pratar om när vi kommer för att hämta henne. Hon älskar verkligen sitt nya dagis. (Skönt som förälder när man har tagit beslutet att byta dagis och får börja om från början igen.)
Idag har jag haft storröj i tvättstugan. Eftersom det är lätt att sätta igång en maskin, men desto svårare att hitta det skojiga i att vika och stryka, så blir det oftast en del att göra. Men nu är högen väck och inplockad i skåpen. Känns riktigt bra!
Jag har planterat frön. Tomater och gräslök blev det. Det var de enda som jag kunde så nu, de andra påsarna får vänta tills det är lite varmare ute, lär nog bli i början av maj. Min tanke är att vi ska kunna få lite gräslök och dill (hemodlad så klart :o) ) till midsommar. Jag ska införskaffa mig ett par murarhinkar också och sätta lite potatis i, så finns det även hemodlad färskpotatis till sommarens första riktiga kalas!
Gårdagen bjöd på plantering i form av penséer i vitt och ljusgult. I köket hängde jag även upp nya ljusa vårgardiner. Köket blev en helt annan plats, mycket trevligare!
Jag jobbar fortfarande som vanligt. Det går långsamt, jag har ont i fogarna -en smärta som strålar ner i benen/bäckenet, trött och ibland omotiverad. Det som påverkar mig mest, förutom om det är stressigt på jobbet, är mina 13mil långa bilresor ensam till och från jobbet varje dag. Men man kämpar på, när vi kommer till påskhelgen har jag förhoppningsvis bara två månader kvar att jobba. Bebisen kommer i slutet av september, min sommarsemester infaller tidigt i år, så beräknad ledighet för min del är i runda slängar från veckan efter midsommar till slutet av september.
Nu väntar familjen med spänning på ultraljudet som blir i början av maj.
Jag har iallafall ambitioner/visioner om att göra saker. Idag är Evelyn på dagis mellan 9-15, vi har förresten bytt dagis till Norrbacka förskola och en avdelning som heter Orange. Vi har precis börjat, är inne på andra veckan nu, men vi stormtrivs verkligen hela familjen. Pedagogerna är helt underbara och barngruppen verkar jättebra. Evelyn är så stolt över alla alster hon får göra och är det enda hon pratar om när vi kommer för att hämta henne. Hon älskar verkligen sitt nya dagis. (Skönt som förälder när man har tagit beslutet att byta dagis och får börja om från början igen.)
Idag har jag haft storröj i tvättstugan. Eftersom det är lätt att sätta igång en maskin, men desto svårare att hitta det skojiga i att vika och stryka, så blir det oftast en del att göra. Men nu är högen väck och inplockad i skåpen. Känns riktigt bra!
Jag har planterat frön. Tomater och gräslök blev det. Det var de enda som jag kunde så nu, de andra påsarna får vänta tills det är lite varmare ute, lär nog bli i början av maj. Min tanke är att vi ska kunna få lite gräslök och dill (hemodlad så klart :o) ) till midsommar. Jag ska införskaffa mig ett par murarhinkar också och sätta lite potatis i, så finns det även hemodlad färskpotatis till sommarens första riktiga kalas!
Gårdagen bjöd på plantering i form av penséer i vitt och ljusgult. I köket hängde jag även upp nya ljusa vårgardiner. Köket blev en helt annan plats, mycket trevligare!
Jag jobbar fortfarande som vanligt. Det går långsamt, jag har ont i fogarna -en smärta som strålar ner i benen/bäckenet, trött och ibland omotiverad. Det som påverkar mig mest, förutom om det är stressigt på jobbet, är mina 13mil långa bilresor ensam till och från jobbet varje dag. Men man kämpar på, när vi kommer till påskhelgen har jag förhoppningsvis bara två månader kvar att jobba. Bebisen kommer i slutet av september, min sommarsemester infaller tidigt i år, så beräknad ledighet för min del är i runda slängar från veckan efter midsommar till slutet av september.
Nu väntar familjen med spänning på ultraljudet som blir i början av maj.
Kommentarer
Postat av: Jennie Klasson
Hej
Jättestort grattis Roligt att få läsa att ni väntar en liten till. Ta hand om er o var rädda om varandra. kram Jennie
Trackback
