sandra

Det är nästintill pinsamt att ha en blogg som man aldrig lyckas blogga på. Jag har hela tiden stora ambitioner att skriva ett inlägg eller två, men orken, energin och resterande vad det nu kan bero på, finns liksom inte.

Här i Märsta har livet sin gilla gång. Vi är mitt uppe i renoveringen av övervåningen, den börjar sakta men säkert att ta form. Jag hoppas att vi snart är så pass färdiga med underarbetet att vi kan börja måla i Evelyns rum samt sätta upp tepeten. Det är inte lätt alla gånger. Rickard jobbar heltid, jag 75% (men lägg till all förbannad restid så är det snudd på samma sak), vi har en helvild 2åring, ska fördriva alla vanliga hushållssysslor, samtidigt som renoveringen av vårat hus ska gå framåt. Vad jag vill säga är helt enkelt bara, att det är inte alltid lätt att få ihop vardagen med allt vad det innebär. Tillråga på allt så är jobb varannan helg inte något som gör det hela lättare.

Jag minns inte ens när jag skrev ett inlägg senast, så jag vet inte riktigt vad som hänt sedan sist. Det största (bortsett från att nästan inget är uppdaterat angående vårat nya hus och bröllopet) är att jag har fått en tillsvidare tjänst på mitt jobb. Det känns helt underbart, vilken trygghet för familjen! Det togs varmt emot, kan jag säga.

Dagen är grå idag med -1 ute och snöfall. Hoppas det lättar upp fram på dagen och solen tittar fram, man blir så mycket piggare av lite sol! Ikväll är Rickard på firmafest, så jag och Evelyn ska iväg till familjen Norin/Eriksson på middag och en massa bus för tjejerna.

På återseende -ganska snart hoppas jag!